Kalium är ett livsnödvändigt grundämne som får nerver och muskler att fungera och som hjälper kroppen att reglera blodtrycket. Här går vi igenom vad kalium gör, hur mycket du behöver, vilka livsmedel som innehåller mest och vad som händer när nivån blir för låg eller för hög.
Vad kalium gör i kroppen
Kalium är en av kroppens viktigaste elektrolyter, alltså ett mineral som bär elektrisk laddning i kroppens vätskor. Enligt Livsmedelsverket behövs kalium för kroppens nerv- och muskelfunktion samt för att reglera blodtrycket. Tillsammans med natrium styr kalium spänningen över cellernas membran, vilket är grunden för att nervsignaler ska kunna skickas och för att musklerna, inklusive hjärtmuskeln, ska dra ihop sig i rätt takt.
Kalium är själva navet på den här sajten. Vill du förstå hur kalium hänger ihop med de andra salterna kan du börja i vår översikt över elektrolyter.
Så mycket kalium behöver du
Ett vanligt missförstånd är att det finns ett fast rekommenderat dagligt intag av kalium. Det stämmer inte. I de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023 anges inget rekommenderat intag för kalium, eftersom underlaget för att fastställa ett sådant saknas. I stället har man satt ett så kallat tillräckligt intag, som förkortas AI efter engelskans Adequate Intake. Värdet skiljer sig mellan åldersgrupper.
| Grupp | Tillräckligt intag (AI) per dag |
|---|---|
| Kvinnor från 18 år | 3,5 gram |
| Män 18 till 24 år | 3,4 gram |
| Män från 25 år | 3,5 gram |
| Gravida och ammande | 3,5 gram |
| Barn 4 till 6 år | 1,15 gram |
| Barn 7 till 10 år | 1,8 gram |
De allra flesta får i sig tillräckligt med kalium genom en varierad kost, och för friska personer med normal njurfunktion är det ovanligt att behöva tänka på intaget.
Livsmedel som innehåller kalium
Kalium finns i princip i alla livsmedel. Livsmedelsverket lyfter fram att lite högre halter finns i nötter, frön, torkad frukt, potatis, färska frukter och grönsaker, men påpekar samtidigt att även animaliska källor som kött, fisk och mejeriprodukter är viktiga källor. Bredden gör kalium enkelt att få i sig, oavsett kosthållning.
Vill du se exakt hur mycket kalium ett enskilt livsmedel innehåller kan du söka bland närmare 2 500 livsmedel i vår sökbara livsmedelstabell, som bygger på Livsmedelsverkets öppna näringsdatabas.
När kalium blir för lågt
Brist på kalium är enligt Livsmedelsverket mycket ovanligt, men kan uppstå till exempel vid långvariga diarréer eller vid användning av vätskedrivande läkemedel. En kaliumbrist leder till trötthet, muskelsvaghet och rubbningar av hjärtrytmen, och kan även ge depression och förvirring. Symtomen är ofta svårtolkade, och enligt 1177 känner man sällan själv av att kaliumvärdet är lågt.
Läs mer om symtom vid kaliumbrist och om det medicinska tillståndet lågt kalium i blodet, som kallas hypokalemi.
När kalium blir för högt
Ett långvarigt högt kaliumintag kan enligt Livsmedelsverket påverka hjärtfunktionen hos personer med nedsatt njurfunktion. Kosttillskott kan bidra till ett för högt intag, vilket kan leda till hyperkalemi, ett livsfarligt tillstånd som orsakar rubbningar i hjärtrytmen och i sin tur kan utgöra en risk för hjärtstillestånd. Det är en viktig anledning att inte ta kaliumtillskott på egen hand, särskilt om du har en njursjukdom. Vi går igenom detta närmare på sidan om högt kalium.
Kalium och blodprov
Vården mäter kalium med ett blodprov, ofta som en del av en större hälsokontroll eller vid behandling med vissa läkemedel. Referensintervallet för vuxna ligger enligt 1177 oftast mellan 3,5 och 4,5 mmol/L när kaliumhalten mäts i plasma. Vill du förstå hur ett provsvar tolkas kan du läsa vår genomgång av p-kalium.
Senast faktagranskad: 17 juli 2026