De flesta friska personer som äter varierat behöver inget kaliumtillskott. Kalium är dessutom ett mineral där för mycket kan vara minst lika farligt som för lite, särskilt i kombination med vissa vanliga läkemedel. Här går vi igenom när tillskott faktiskt kan vara motiverat, vilka risker en överdosering innebär, och vilka läkemedel som aldrig ska kombineras med kaliumtillskott utan att en läkare känner till det.
Räcker maten, eller behövs ett tillskott?
Enligt Nordiska Näringsrekommendationer 2023, som Livsmedelsverket lagt till grund för sina svenska råd, är ett tillräckligt intag av kalium 3,5 gram per dag för vuxna. Det intaget går att nå med vanlig mat: baljväxter, potatis, bananer, avokado och gröna bladgrönsaker hör till de mest kaliumrika livsmedlen, en fullständig genomgång finns i vår tabell över kaliumrika livsmedel. För den absoluta majoriteten som äter en varierad kost med grönsaker, baljväxter och frukt varje dag finns alltså sällan ett behov av att komplettera med tabletter eller pulver.
Ett kaliumtillskott är i grunden ett läkemedel eller ett läkemedelsliknande kosttillskott, inte en vitamin man tar i förebyggande syfte utan anledning. Till skillnad från många andra mineraler har kroppen en snäv marginal för hur mycket kalium blodet tål innan hjärtrytmen påverkas, vilket gör kalium till ett av de mineraler där det är minst lämpligt att gissa sig till en dos.
När kan ett kaliumtillskott vara motiverat?
Ett kaliumtillskott ordineras normalt av en läkare, inte på eget initiativ, och nästan alltid i något av dessa sammanhang: vid en konstaterad kaliumbrist som visats i ett blodprov, se vår genomgång av lågt kalium, vid behandling med vissa vätskedrivande läkemedel som gör att kroppen förlorar kalium via urinen, eller vid tillstånd med stora vätske- och saltförluster, till exempel långvariga kräkningar eller diarréer. I samtliga dessa fall är det vården som avgör dosen utifrån ett uppmätt kaliumvärde, inte en fast mängd som passar alla.
Denna artikel ger därför ingen doseringsrekommendation. Behöver du ett kaliumtillskott ska mängden bestämmas av en läkare eller dietist utifrån ditt blodprov (P-Kalium) och din situation, inte utifrån en förpackningsbeskrivning eller en artikel på nätet.
Risken vid överdosering: hyperkalemi
För mycket kalium i blodet kallas hyperkalemi, och det är ett tillstånd som i sin allvarligaste form kan påverka hjärtats rytm. Vår genomgång av högt kalium går igenom symtom och orsaker i detalj. Risken för överdosering är särskilt stor för den som redan har nedsatt njurfunktion, eftersom det är njurarna som normalt gör sig av med överskott av kalium. Är njurfunktionen försämrad hinner kroppen inte göra sig av med kaliumet i samma takt, och ett tillskott som hade varit ofarligt för en frisk person kan då bli farligt.
Läkemedel som ökar risken för hyperkalemi tillsammans med kaliumtillskott
Flera vanliga läkemedelsgrupper minskar kroppens förmåga att göra sig av med kalium eller ökar kaliumnivån på annat sätt, vilket gör att risken för hyperkalemi stiger kraftigt om de kombineras med ett kaliumtillskott. Enligt FASS produktinformation för kaliumkloridtabletter gäller följande, citerat i sak från produktresumén: samtidig behandling med kaliumsparande diuretika (till exempel spironolakton, eplerenon, triamteren och amilorid), ACE-hämmare (till exempel enalapril, lisinopril och ramipril), angiotensin II-receptorblockerare, alltså ARB (till exempel losartan, candesartan och valsartan), reninhämmare, ciklosporin, takrolimus och trimetoprim ökar risken för hyperkalemi.
NSAID, alltså inflammationsdämpande smärtstillande läkemedel som ibuprofen och diklofenak, ingår inte i den listan för själva kaliumpreparatet, men FASS produktinformation för NSAID-preparat som diklofenak beskriver en näraliggande risk från andra hållet: NSAID kan förstärka den kaliumsparande effekten av kaliumsparande diuretika och andra läkemedel som redan höjer kalium, vilket gör att kaliumnivån bör kontrolleras vid sådan kombination. NSAID i kombination med ACE-hämmare eller ARB ökar dessutom risken för försämrad njurfunktion, särskilt hos äldre och vid vätskebrist, vilket i sin tur försämrar kroppens förmåga att göra sig av med kalium.
Sammanfattning
De flesta behöver inget kaliumtillskott om kosten innehåller tillräckligt med baljväxter, grönsaker och frukt för att nå de 3,5 gram om dagen som Nordiska Näringsrekommendationer anger som tillräckligt intag. Ett tillskott är i första hand något en läkare ordinerar utifrån ett uppmätt kaliumvärde, aldrig något du börjar med på eget initiativ, särskilt inte om du redan äter läkemedel mot högt blodtryck eller vätskedrivande läkemedel. Läs mer om oss och vårt arbetssätt på Om kalium.se.